Det är lite som att höra sin egen röst i en video…
Vi har alla varit där, man ser ett foto på sig själv och känner knappt igen sig. Man frågar sig: ”Va, så där ser jag väl inte ut?”. Män ställer sig i spegeln och tittar noga, men kan inte riktigt se likheten mellan reflektionen och fotot. Det är lite som att höra sig själv prata i en video, vi blir alla lika överraskade och tycker att det låter förjävligt.
Men varför är det så? Varför ser man bättre ut i spegeln än på foto? Här är 4 logiska anledningar!
1: Exponeringseffekten
Vi som människor är mer benägna att uppskatta något som man stöter på ofta. Men vad har det med att vi gillar vår spegelbild att göra? Jo, eftersom vi speglar oss rätt ofta så har vi helt enkelt vant oss. Vi har sett vår reflektion så många gånger i olika speglar och fönster att vi börjat gilla den.
Men ett foto då? Det är ju samma sak som i spegeln? Nja, inte riktigt. Din spegelbild är alltid i samma vinkel och du är alltid beredd på att bli betraktad av dig själv. Alla foton som någonsin tagits på dig är däremot ganska olika. Det går helt enkelt inte att vänja sig vid dem, eftersom de alltid är olika.
2: Realtidsoptimering
När du tittar dig i spegeln så optimerar du ditt ansiktsuttryck i realtid, för att se så bra ut som möjligt. Du ändrar t.ex. höjden på ögonbrynen, ler mindre/mer osv. När någon fotar dig å andra sidan så hinner du sällan optimera ansiktsuttrycket, dels eftersom det går fortare, men också eftersom du inte kan se dig själv.
3: Spegelvänd
När du tittar dig i spegeln är du spegelvänd, men på ett foto är du ”normalvänd”. Detta hänger så klart ihop med exponeringseffekten, du är helt enkelt van vid att se dig själv spegelvänd. När du ser ett foto så känns det lätt lite ”fel”, du kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men något känns annorlunda. Anledningen till det är för att du inte är spegelvänd, som du är van vid.
Prova till exempel att titta på någon annan i en spegel, någon du träffar väldigt ofta. Du kommer märka att de ser liiiiiiiiite lite annorlunda ut.
4: 3D vs 2D
Ett foto är tvådimensionellt, medan när du ser dig själv i spegeln så är du i tre dimensioner. Än en gång så hänger detta ihop med exponeringseffekten, du är van vid att se dig själv i tre dimensioner. Men när du tittar på foton på andra personer så är du inte lika ovan vid att se dem i två dimensioner.
Sammanfattningsvis
Allt handlar om att du är van vid det du ser i spegeln och omedvetet ändrar vinkeln och ditt ansiktsuttryck för att se så bra ut som möjligt. Vi gillar helt enkelt det vi är vana vid att se.
