Kryptering och matematik i kampen mot koder….
Kryptering har enligt forskare funnits lika länge som skriftspråket har existerat.
Möjligheten att koda ett meddelande så att varken budbärare, nyfiken utomstående eller fiende kan läsa eller tyda dess innehåll har varit en önskad kapacitet sedan skriftliga kommunikationens begynnelse.
Caesar älskade kryptering
Redan ca. 1900 f.kr. tros de gamla Egyptierna ha krypterat budskap med hjälp av modifierade hieroglyfer. Och den romerska ledaren från vars namn härskartiteln ”kejsare” härleder, gav även namn till en känd krypteringsmetod han använde sig av, som kallas för Caesarchiffer. Denna jämförelsevis enkla krypteringsmetod är det äldsta kända substitutionschiffret, som grundar sig på att bokstäver byts ut genom att förflyttas ett bestämt antal steg åt ett bestämt håll. Är antalet steg till exempel 2 och riktningen framåt, så blir bokstaven A till C, B till D och så vidare. En mer invecklad variant av substitutionschiffret är Vigenère-chiffret, som även kallas för förskjutningschiffer.
Dagens krypteringsmetoder är förstås långt mer komplexa än de som Caesar använde sig av.
Ett enkelt dataprogram skulle lösa sådana krypteringar på bara några millisekunder.
Mycket känd inom krypteringens värld är Alan Turing, matematikern som lyckades dechiffrera Nazi-Tysklands krypteringsmaskin Enigmas meddelanden, något som Tyskarna trodde var helt omöjligt. Även Arne Beurling, en svensk matematiker, kunde knäcka Tyskarnas kod och på grund av detta säkra svenska myndigheters tillgång till viktig information, som troligtvis var avgörande för att hålla Sverige utanför andra världskriget.
Matematikens inflytande på bokstäver
Att det var just matematiker som knäckte koden beror förstås på att det visserligen är ord som göms i krypteringen, men att tekniken bakom är ren matematik. Det är matematiska formler som bestämmer på vilket sätt de hemliga meddelandens ord döljs.
En annan möjlighet att dölja meddelanden är anagram, som går ut på att ändra ordföljden på ordens bokstäver. Detta kallas i motsats till substitution – när bokstäverna byts ut mot andra efter en bestämd formel – för transposition, vilket betyder att ett ords bokstäver byter plats med varandra. Detta kan ge rena bokstavssalladen eller så bildas alternativa ord som verkligen existerar. Till exempel så kan ”kanal” bli till ”lakan” eller ”rör is såsen” bli till ”sås i rören”.
Om man inte vill klura ut anagram själv, så finns det anagram-generatorer, till exempel på bokstäver.com. Det är bara att knappa in ett ord och förutsatt att det finns ett eller flera anagram till det på svenska, så spottar anagram-generatorn ut det eller dem.
En speciell typ av anagram är palindromen. Dessa ord eller meningar blir exakt desamma när man läser dem framlänges som baklänges. Det kan vara så vardagsdugliga och praktiska meningar som ”sirap i Paris” eller ”ni talar bra latin”.
På bokstäver.com finns även andra ord- och språkrelaterade hjälpmedel som synonymdatabanken, där man för det mesta kan hitta ett stort antal synonymer till ord man knappar in. Har ett ord fler betydelser än en, så sorteras synonymerna in i olika betydelsekategorier. För ordet ”representera” finns det till exempel 99 synonymer som är uppdelade i nio olika kategorier. Dessutom finns det för de som gillar korsord en så kallad pusselhjälp, som hjälper en att knacka de hårdaste nötterna i krysset, som man inte kommer på själv.
