En hamburgeria fylld med hipsters och ofantligt långa köer. Håller det?
Flippin Burgers blev startskottet för den enorma hamburgar-crazen som väcktes 2012 i Stockholm, och hela Sverige egentligen. Vi har alla hört sagan (myten? Historien?) om hur grundaren reste runt i USA i flera månader bara för att proväta mängder med hamburgare och till slut hitta den perfekta kombinationen. Mycket av hypen började säkerligen med just den.
Men hur bra är Flippin egentligen? Hållet det? Är de bäst? Eller var de bara först? Här är vår Flippin Burgers recension!
Lokalen
Lokalen nära Odenplan är väldigt hipstrig, men det är helt logiskt med tanke på att ägarna är hipsters, inte för att klientelet till största del är det, men men, en krog måste ha någon form av image.
Rent fräschhetsmässigt så håller den inte speciellt hög standard, det känns mer som en helt vanlig (sunkig) kvarterskrog än en het innekrog. Vilken också kan vara ett medvetet val av ägarna.
Storleksmässigt så finns det mycket gott om plats, men det är konstant fullt. Oavsett dag man kommer så är det 30-90min kö. Det är otroligt störande, speciellt eftersom de inte tar bordsbokningar, något som skulle kunna lösa problemet.
Jag hade hellre sett att de tog bokningar så man slapp stå och vänta i 90min för att äta en hamburgare. Detta tillsammans med den ganska sunkiga lokalen är långt ifrån en optimal start.
Bröden
Bröden har blivit en mycket viktig del av en hamburgare de senaste åren. Förr räckte det med ett vanligt Sibyllabröd, nu behöver man sticka ut lite, gärna med mjuka, saftiga och flottiga bröd. Man vill gärna bli lite kladdig om fingrarna.
Flippins bröd håller internationellt bra standard. De är precis lagom mjuka, lätta att bita igenom och så där härligt glänsande flottiga, nästa så man kan spegla sig i dem.
Köttet
”Är inte kötten lite väl små?” det är min första reaktion. Oavsett hur de placerar sig på skalan för normalstora hamburgare så är de däremot saftiga och trevliga.
Kortfattat så håller de bra kvalité, men sticker inte ut som någon vinnare bland alla konkurrenter, bra hamburgarekött helt enkelt.
Variation
Variationen i menyn är ganska intressant. Det finns ett par burgare att välja på, och deras ”klassiker” är alla ganska annorlunda. T.e.x. så innehåller deras flaggskepp, ”Flippin” silverlök, majonäs och senap, udda, men gott.
Man blir inte precis överöst av pommes eller andra tillbehör. På det viset är Flippin rätt dyrt. En burgare för 90kr, 90min kö på det och sen får man köpa till en liten pommes på sidan. Det är inte precis Svenska Hamburgerköket med sina generösa burgare, pommes och chilibea i ett. Ett minus för det.
Slutsats
Flippin är ett väldigt hypeat ställe. Delvis rättvist men mestadels helt oförtjänt. De må ha varit först med ”riktigt sjysta hamburgare” i Stockholm, och på så vis trendsättare. Men de är definitivt inte bäst längre, inte på något av punkterna. Tyvärr.
Flippin må som sagt ha varit ”först” i Sverige med den nya tidens hamburgare, men de har blivit rejält omsprungna. Personligen rekommenderar jag Phils Burger eller Svenska Hamburgerköket framför Flippin Burgers om du bara hinner/har råd/planerar att äta på en hamburgeria i Stockholm.
