En era går i graven. I 4 år har Filip och Fredrik roat oss med sin otippat underhållande podcast. Så här var avskedsfesten
Förra veckan (2014-06-05) var det äntligen dags för Filip och Fredriks Podcast nr 200, 16,592 personer hade samlats för, att för sista gången, lyssna på när Filip och Fredrik raljerar och spekulerar om alla möjliga saker.
En hyllning till fansen
Hela showen var en uppenbar hyllning till alla deras fans. Det pratades mycket om alla mail de fått och allmänt om hur ödmjuka de är inför att folk över huvud taget har lyssnat på dem. Det var riktigt trevligt att de la stor energi på att alla skulle känna att de var betydelsefulla och det kändes verkligen som att de genuint menade det.
Personligen hade jag dock hoppats på att en större del av tiden hade ägnats åt att göra en ”klassisk Podcast”, men jag antar att det är oundvikligt att en avskedsfest av det här slaget inte blir en hyllning till fans och viktiga individer.
Supershowigt!
Podden öppnades med Metallicas ”Enter Sandman” (en skön pik till Metallica som avsattes från sin ”Publikrekord-tron” i Globen), ett grandiost nummer som verkligen satte en stämpel av showighet på hela evenemanget. Även om man inte gillar F&F så hade det varit värt att vara där bara för att få ta del av showkänslan.
Spretigt
Tyvärr så var det tydligt att F&F hade så otroligt mycket de ville göra. Vilket är förståeligt, det kan inte vara lätt att sammanfatta 4 år på 90 minuter, samtidigt som man skall skapa något nytt. Detta ledde till att det blev förvånansvärt lite ”Podcast” över deras 200e Podcast. Av de avsatta 90-minuterna så var det kanske 30 minuter Podcast. Resten av tiden var det show, sång och fokus på personer som varit med och bidragit på ett eller annat sätt. Detta gjorde Podcasten lite spretig, istället för att någon del kändes helt genomarbetad och klockren så upplevdes det hela som en rad 80%-iga inslag.
Mer fokus på det som de gör bra
De körde (som alltid i deras avslutningar av diverse program) alldeles för mycket sång. Att sjunga är inte deras starka sida, det må vara så att Fredrik är helt ok på att sjunga, men det går inte att jämföra med hur underhållande de är när de gör det som de verkligen är bra på, att prata.
När de hittar ett bra spår och bara pratar på oavbrutet i 15 minuter, för att till sist komma till en skön slutsats i stil med ”Gapa”, eller ”Det är något vackert med folk som verkligen kör sitt liv i botten”, då är F&F som bäst. Duon är utan tvekan bäst bland ”non-stop-pratande oförsiktiga mediavetare”.
Slutsats
F&F bjöd på en fantastisk show i storslagen anda, men som alltid när de har en säsongsavslutning eller final av något slag så fokuserar de alldeles för lite på det som de verkligen är bra på, att prata och bara köra på.
Vi gillade
- Den fantastiska show-faktorn
- Mängden publik
- Den mäktiga entrén
- Att de hade med Giovanni
Vi ogillade
- Att de sjöng så mycket!
- Att det var för lite klassisk Podcast-prat
- Att det kändes väldigt scriptat
