Låt oss förklara drömtydning enkelt och konkret…
Forskare har länge studerat hur mycket sömn en människa behöver för att må bra, och hur för lite sömn kan påverka vår hälsa. Men vad är drömmar? Varför drömmer vi och vad betyder våra drömmar egentligen? Det tänkte vi titta närmare på i den här guiden.
Vad är en dröm?
En dröm är ett sorts medvetandetillstånd som oftast sker när kroppen är i så kallad REM-sömn (Rapid Eye Movement), vilket sker innan kroppen faller in i djupsömn. Som du ser på illustrationen nedanför så är det alltså inte när man är i djupsömn som man drömmer, utan i REM-sömn som sker ”på väg ned mot djupsömnen”.
Hur många gånger per natt drömmer man?
Det sägs att varje individ har upp till fem olika drömavsnitt varje natt som kan variera mellan 15-40 minuter. Detta tar upp ungefär 20 procent utav vår nattsömn.
Vad är syftet med drömmar?
Det finns ingen enig forskning om det absoluta syftet med drömmar, och heller ingen enig forskning om vad drömmar betyder. Men i den här guiden tänkte vi titta på det här med drömtydning ur 3 olika vinklar.
Vi har delat in den här guiden i 3 delar:
- Drömtydning enligt psykologin
- Drömtydning enligt neurologisk forskning
- Drömtydning enligt spådamer
Men först, lite drömtydningshistoria!
Drömtydning genom historien
Drömmar har fascinerat människor sedan långt tillbaka. I forntida Egypten ansågs människor med klardrömmar vara välsignade med en speciell gåva. Egyptierna trodde att ett utav de bästa sätten att få gudomlig kontakt var genom att drömma, och vissa sov också på heliga ”drömbäddar” för att samla visdom ifrån gudarna, sedan tolkade och tecknade de sina drömmar på papyrusrullar.
Under början av 1900-talet togs analysering och tolkning utav drömmar till nästa nivå. Två inflytelserika psykiatriker, Carl Jung och Sigmund Freud (mer om dessa nedan), hade båda egna personliga teorier om vad drömmar betydde och de båda drog slutsatsen att drömmar är ett samspel mellan det omedvetna och det medvetna. Sigmund Freud är en utav drömtydningens främsta ansikten. Den österrikiska läkaren och neurologen skrev år 1900 verket ”Die Traumdeutung”, betydande Drömtydning, där han menar att drömmar går att tolka och förstå. Med hjälp utav regression och hypnos ansåg han sig kunna identifiera sina patienters undermedvetna.
1: Drömtydning enligt psykologin
Psykologiska studier och forskning anser att drömmar har en viktig koppling till vårt välmående, både fysiskt som psykiskt. Man tror att drömmar kan fungera som en slags terapi eller som ett sätt för människan att förbereda sig inför olika utmaningar. Men framför allt så tror man att drömmar kan tyda på kroppens fysiska tillstånd och på så sätt till exempel kan ge varningssignaler ifall något inte står rätt till.
Att tyda drömmar med hjälp av Freuds, respektive Jungs teorier
Många anser att det var Sigmund Freud och Carl Jung som definierade psykologin. Båda hade olika teorier, men hade samma inverkan på människors uppfattning om det mänskliga sinnet. Vid en tidpunkt i historien var de två inte bara kollegor, utan nära vänner. Freud agerade mentor och fadersfigur till Jung, och Jung agerade mer som ett energitillskott till Freuds rörelse. Freud och Jungs partnerskap dog dock ganska snart på grund av deras skillnader i övertygelse om hur man tolkar sinnet.
Freuds teorier
Jung och Freud var inte överens om de grundläggande principerna bakom drömmar. Freud ansåg att vi kan lära oss mer om en person genom deras omedvetna sinne. Detta i motsats till genom deras medvetna sinne. Freud ansåg att när vi befinner oss i ett medvetet sinnestillstånd, agerar vi inte efter våra djupaste önskningar. Detta på grund av människans verklighet och dess moraliska överväganden. Men när vi sover blir de krafter som gör oss mer reserverade, försvagade, vilket innebär att vi kan leva ut våra önskningar, genom våra drömmar.
Freud drog slutsatsen att våra drömmar kan ge oss tillgång till undertryckta eller ångestkännande tankar – främst sexuella önskningar – som man annars inte agerar på på grund av att man är t.ex. är för blyg. Hans slutsats var att hjärnan därför kan låta tankar eller önskningar smyga in i våra drömmar i symbolisk form. Om någon drömde om en stor pinne kunde Freud tolka det som att de drömmer om en penis vilket skulle vara en symbol för någon slags undertryckt önskan hos individen.
I slutändan trodde Freud att det låg i drömmarens händer att tolka betydelsen av sina drömmar.
Freud hade även en teori om att drömmar var viktiga för att hjälpa människan att somna. Freud ansåg att drömmar syftar till att övertyga personen om att drömmen döljer något som måste avslöjas. Detta så att drömmaren ska vilja att drömmen ”rullar på” och därmed vilja somna.
Jungs teorier
Till skillnad från Freud ansåg inte Jung att drömmar endast är en representation av människans omedvetna sinne. Jung var långt ifrån med på Freuds teori om att: 'allt som presenterades i en dröm, var relaterat till en förtryckt sexuell lust'. Jung fokuserade mer på symbolism och bildspråk. Han ansåg att drömmar kan ha olika betydelser beroende på drömmarens associationer.
Dock kom Jung överens med Freud, om att drömmar kan vara retrospektiva, vilket syftar på att de speglar händelser i barndomen.
Jung hävdade att drömmar kunde tillämpas som viktig källa till kreativitet. Jung var starkt oenig med Freud på det faktum att Freud strängt följde de yttre aspekterna av en persons dröm, snarare än att gräva djupare och titta på både objektivt och subjektivt innehåll. Jung var övertygad om att drömmar kunde användas som ett verktyg för att hjälpa personen att komma fram till en lösning på ett problem de möter i sin medvetna sinnesstämning.
Deras huvudsakliga skillnader
Jung ansåg att drömmar är bron mellan det medvetna och omedvetna sinnet. Medan Freud i mångt och mycket ansåg att drömmar är en manifestation av sina undertrycka önskningar.
Freud och Jung förändrade definitivt psykologins värld, eller mer specifikt tolkningen av drömmar. Det är vanligt att människor har en blandning av ”Freudisk” och ”Jungisk” syn på drömmar, vilket är sunt.
Hur använder man då Freud och Jung för att tyda drömmar?
Sammanfattningsvis så kan man säga att de båda var överens om att tolkningen ligger i drömmarns händer. Är du en person som älskar och fascineras av ormar, ja då lär inte en dröm om ormar betyda att du är skräckslagen inför något som känns okontrollerbart. Detsamma gäller drömmar om vatten, sex eller spänning. Det beror helt enkelt på vem du är som person, vad du har för associationer till saker och hur du mår just nu. Om du gång på gång drömmer något som du tycker är sjukt konstigt så bör du fråga dig själv hur du mår och vad som händer i ditt liv just nu. Gör du det så bör du kunna tyda din dröm.
2: Drömtydning enligt neurologisk forskning
Neurologisk forskning har visat att sömnen innehåller så kallad intensiv neurologisk aktivitet. Ett amerikanskt forskarlag har undersökt aktiviteten i hjärnan hos råttor genom att operera in elektroder. Efter att ha gett råttorna övningar och följt deras hjärncellers mönster i vaket tillstånd så kunde dem se att dessa mönster återupprepade sig på samma sätt under deras REM-sömn. Forskare menar att en utav de viktigaste orsakerna till att vi sover är för att tillåta hjärnan att organisera och förstärka våra minnen. Forskning visar att hjärnan lättare absorberar ny information efter sömn, och att minnet kan få lida ifall vi lider utav sömnbrist.
Exempel på hur neurologisk forskning skiljer sig från psykologisk forskning
I psykologiska sammanhang så beskrivs ofta drömmar där man faller som ett tecken på att man har en rädsla för att tappa kontrollen, men enligt neurologisk forskning kan detta vara ett tecken på faktiskt blodsockerfall eller blodtrycksförändringar.
Även drömmar om sex, som oftast sägs spegla ett behov utav närhet, menar neurologiska forskare betyder att kroppen ”testkörs” och blodomlopp och slemhinnor sätts igång, det vill säga, kroppen är redo för sex. Forskning visar att denna typ utav drömmar är som vanligast under ägglossning och upp till 4 procent utav dessa drömmar leder till orgasm.
Enligt en studie vid universitetet i Swansea ifrån 2011 visade sig mardrömmar i allmänhet kunna ha en medicinsk förklaring. Man tror att mardrömmar kan uppstå vid sömnapné, som innebär små andningsuppehåll som minskar syretillförseln till hjärnan. De personer med värst symptom under studien visade sig få de jobbigaste drömmarna och även 91 procent utav dessa slutade få mardrömmar när de fick behandling för sina symptom. Samtidigt finns också en teori om att mardrömmar är en form utav överlevnadsträning.
3: Drömtydning enligt spådamer
I tusentals år så har människan kommit upp med så kallade drömsymboler och drömmars betydelse. I dagsläget finns många olika sorters tolkningar på dessa men vissa har funnits i alla tider, som till exempel vad det betyder ifall man blir jagad eller faller i en dröm. Det finns även förklaringar till vad olika djur betyder i drömmar, som exempelvis ormar eller spindlar.
Vidare finns det ett drös olika drömlexikon som sägs kunna guida människor till att själva kunna tyda sina drömmar om sina drömmars betydelse. Här finns tusentals ord med synonymer och tänkbara meningar. Alla dessa teorier är så klart helt utan vetenskapliga belägg. Men gillar man den typen av synsätt så kan det så klart vara intressant att läsa på en del. Till exempel i boken Drömmar A-Ö.
Många tidningar, hemsidor eller spådamer anser sig kunna ge oss svar på vad våra drömmar och dess betydelse, men det är inte alltid som de tolkas på samma sätt. Och framförallt så får man väl säga att det vore väldigt konstigt om ens drömmar kunde säga något om framtiden, jag menar, hur skulle det ens gå till?
Det är därför viktigt att komma ihåg att om man själv försöker tolka sina drömmar med hjälp av diverse drömlexikon så finns det inga vetenskapliga studier som visar att något av det du läser är sant.
Självklart kan drömmar vara något från det undermedvetna, men dem kan också vara ett hopkok utav hjärnans alla intryck under en dag. Det är viktigt att utgå ifrån ens egna åsikter och känslor när man tolkar en dröm och inte endast utifrån vad som skrivs i spåböcker.
Sammanfattningsvis så finns det en reell risk med att försöka tyda sina drömmar enligt ”spådoms-metoden”, risken är att man grottar ned sig eller oroar sig i onödan.
Gräv djupare
Vill du läsa mer om det här med drömtydning och betydelsen bakom drömmar så har vi självklart även skrivit ihop guider och förklaringar när det gäller allas våra vanligaste drömteman:
Sammanfattningsvis
Varför man drömmer finns det goda vetenskapliga teorier om. Men när det handlar om hur man tyder drömmar, ja då blir det lite svårare att hitta kvalitativa studier att gå på.
Det finns så klart icke-vetenskapliga studier och teorier att använda sig av, men utan vetenskaplig grund så kan det vara lite riskabelt. Risken är att man fastnar i en spiral av att försöka tyda allt man drömmer om, när det kanske bara handlar om att hjärnan serverar dig ett hopkok av alla dagens intryck.
I den här guiden har vi valt att se på drömtydning från 3 olika vinklar:
- Drömtydning enligt psykologin
- Drömtydning enligt neurologisk forskning
- Drömtydning enligt spådamer
Enligt oss så ligger sanningen bakom drömmars betydelse någonstans mellan psykologin och neurologin. Vi har inte mycket till övers för spådamer.
Vill du lära dig med om drömtydning så rekommenderar vi att du kollar in någon av dessa två böcker. Drömtydning av Sigmund Freud, och Drömmar A-Ö, av Maria Ulaner. Båda böckerna, och många fler om drömmar finns även på Nextory eller Bookbeat, om du hellre föredrar ljudböcker.
